Så kan Sakta blåsa användas i en mening
- " O Constantin, " sade hon efter en liten stund mycket sakta, " betänk !
- De stela och spända dragen löste sig sakta, oändligt sakta i en inåtvänd barnalig klarhet.
- Den förflöt jämnt under ett molande prat, som om en motor sakta satts igång och icke ville upphöra med sitt dunk-dunk.
- Och som om klocktornet plötsligt fatt liv kände han hur det sakta glidande satte sig i rörelse ut i denna vita underbara rymd.
- Evighetens mörker dalar sakta liksom sorgeslöjor.
- Vandra sakta !
- Hon trodde att hon skulle förgås av blygsel, men hon smög ändå upp sin arm helt sakta och lade den kring hans hals.
- Steg därpå i sakta mak ned på terrassen, gick bort till herr Markurell och fattade hans hand.
- Basilius kände en arm omkring sitt liv, lyftes, sjönk sakta.
- Med armarna över djurens nackar vankade han i sakta mak genom grinden ut mot den fettglänsande, nästan köttfärgade trädan.
- Hon gick fram till sin kära onkel och lade sakta handen på hans skuldra.
- Folket viskade därom, men ödmjukt och sakta.
- På Rhodos riskerar starka vindar att sprida och blåsa nytt liv i bränderna under de kommande dagarna.
- ( sakta ).
- sade Petra sakta.
- Här är den nya patrullen : Många har fått blåsa redan
- ( En fogel börjar sakta sjunga uppe i granen. )
- Rullande böljor hävde sig sakta, sköto fram under smeksamt sorl, sjönko ned i en tungsint suck, men kommo alltid igen i långa, dynande slag.
Dessa exempelmeningar är från olika tidningar och Wikipedia.
genvägar
